Eftervård – mammans återhämtning

Den här guiden är allmän och tänkt att ge dig en lugn överblick över tiden efter förlossningen. Den ersätter inte vården. Så fort något oroar dig, gör ont eller känns tungt är din barnmorska, BVC och 1177 de du ska vända dig till. De känner just din situation och kan ge råd som passar dig.

Hur kroppen läker

En graviditet och förlossning är en stor påfrestning för hela kroppen, och återhämtningen tar tid. Hur lång tid är väldigt individuellt. Det beror bland annat på hur graviditeten varit, hur förlossningen gick och hur du mått under tiden. Den största kroppsliga återhämtningen brukar ske under de första tre månaderna, men hela kroppen behöver längre tid än så, ofta minst ett år. Det är bra att påminna sig om, så att du slipper jämföra dig med en tidslinje som inte stämmer.

De första veckorna blöder du från livmodern. Den här blödningen kallas avslag och är helt normal. Enligt 1177 är det vanligt att blöda i sex till åtta veckor. Den är som rikligast i början och avtar sedan gradvis, samtidigt som färgen ljusnar. Livmodern drar långsamt ihop sig, något du ibland känner som eftervärkar, särskilt när du ammar.

Bäckenbotten

Bäckenbotten är muskellagret som bär upp inälvorna och hjälper dig att hålla tätt. Den utsätts för en stor belastning under graviditeten och förlossningen, och behöver ofta byggas upp igen efteråt. Bäckenbottenträning kan hjälpa vid läckage av urin eller avföring och vid framfallsbesvär. Du behöver inte vara rädd för att röra på dig, men kroppen behöver tid, så börja lugnt och öka i din egen takt.

När och hur du bör komma igång med träningen är en bra fråga att ta med till eftervårdsbesöket. Barnmorskan kan visa hur du hittar rätt muskler och hjälpa dig anpassa övningarna efter just din återhämtning. Märker du att något inte känns bra, till exempel tyngdkänsla, läckage, att det buktar eller skaver i slidöppningen eller att du får svårt att kissa eller bajsa, ska du ta upp det med vården i stället för att vänta ut det.

Vila och stöd

Sömnen blir ofta uppbruten den första tiden, samtidigt som kroppen behöver vila för att kunna läka. Det går inte alltid att sova en hel natt, men du kan vila i de stunder som dyker upp. Ett vanligt råd är att vila när barnet sover och att inte fylla varje ledig stund med sysslor. Hushållet klarar sig en period på lågvarv.

Ta gärna emot hjälp. Att någon lagar mat, handlar eller tar en promenad med barnet ger dig utrymme att hämta andan. Du behöver inte klara allt själv, och du behöver inte prestera. De första veckorna handlar mest om att ni får landa, lära känna varandra och låta kroppen återhämta sig.

Praktiska saker kan göra vardagen lite skönare. Mjuka, höga trosor och bekväma kläder som är lätta att amma i sparar både blöt hud och tålamod. Hos butiker som Plume, Najell och Jollyroom hittar du produkter för den första tiden. Vad just du behöver är förstås högst personligt.

Känslorna efteråt

Det är vanligt att känna starka känslor när man nyss blivit förälder. Många känner sig tillfälligt nedstämda ett par dagar efter födseln, något som ofta kallas baby blues. Då kan du gråta lätt, känna dig orolig eller överväldigad fast du tänkt att du borde vara bara lycklig. Baby blues brukar gå över av sig själv inom ungefär två veckor.

Ibland handlar det om mer än så. Om du känner dig nedstämd större delen av tiden i mer än två veckor kan det vara tecken på en depression, och då finns hjälp att få. Det är inte ditt fel, och det går över med rätt stöd. Det är inte bara du som varit gravid som kan drabbas; även en medförälder eller adoptivförälder kan få en depression. Ju tidigare ni söker hjälp, desto fortare kan ni må bättre.

På BVC får alla som har fött barn enligt 1177 fylla i EPDS, ett formulär om psykiskt mående, sex till åtta veckor efter förlossningen. Efteråt får du prata med en sjuksköterska. Det är ett sätt att fånga upp nedstämdhet tidigt och ett tillfälle att ta upp sådant som känns svårt. Känner du dig djupt nedstämd, har tankar på att skada dig själv eller barnet, eller mår plötsligt mycket sämre, behöver du söka hjälp direkt.

När du ska söka vård

Hör av dig till barnmorskemottagning, vårdcentral eller 1177 om du blöder mycket, har ont, är orolig eller känner att något inte stämmer. Sök vård på akutmottagning eller gynekologisk akutmottagning om blödningen blir kraftigare än första dygnet, om det kommer många eller stora blodklumpar, om du blöder igenom en normalstor binda inom en timme eller om du har feber över 38 grader och ont i nedre delen av magen.

Kontakta genast en förlossningsavdelning eller jouröppen mottagning om du tror att du har infektion i livmodern. Tecken kan vara feber över 38 grader, ont långt ner i magen och avslag eller flytningar som luktar kraftigt illa. Om mottagningen är stängd söker du vård på akutmottagning eller gynekologisk akutmottagning.

Vid psykiska symtom gäller samma sak: vänta inte. Kontakta BVC, barnmorska, vårdcentral eller 1177 om du mår dåligt. Sök direkt på psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att skada dig själv, ta ditt liv eller skada någon annan.

Eftervårdsbesöket

En tid efter förlossningen träffar du barnmorskan på ett eftervårdsbesök, ibland kallat efterkontroll. Då pratar ni om hur förlossningen och tiden efteråt har varit, du blir undersökt och kan ställa de frågor du bär på. Syftet är att se hur du mår och om kroppen läker som den ska.

1177 skriver att besöket sker inom 16 veckor efter förlossningen, och Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger 6–16 veckor som riktmärke. Hur det bokas skiljer sig åt mellan regioner. I en del ringer barnmorskan upp dig, i andra ringer du själv. Du kan gå på ett eller två besök, och fler om du vill eller behöver. Många träffar samma barnmorska som under graviditeten, men du får byta om du hellre vill det. Ta gärna med dig en lista över sådant du undrar över, så att inget glöms bort.