Amning – komma igång

Amning är något ni lär er tillsammans, du och barnet, och de flesta behöver lite tid innan det sitter. Den här guiden är till för dig som vill förstå grunderna och känna dig lite tryggare inför starten. Den ersätter inte vården: så fort något oroar dig eller gör ont är BVC, din barnmorska och 1177 de du ska vända dig till.

Den allra första tiden

Mycket av starten läggs redan på BB. Hud mot hud direkt efter födseln, där barnet får ligga mot ditt bröst, hjälper amningen igång. Många nyfödda söker sig själva mot bröstet de första timmarna, och en tidig första amning ger en bra grund att bygga vidare på. Du hinner sällan lära dig allt på BB, och det är helt normalt att fortsätta öva hemma de första veckorna.

Råmjölken, den första gula och tjocka mjölken, kommer i små mängder men är precis vad det nyfödda barnet behöver. Efter några dygn ökar mängden och mjölken blir ljusare. Att barnet suger ofta i början är inte ett tecken på att det är något fel, utan precis det som behövs: amningen bygger på tillgång och efterfrågan, så ju mer barnet suger, desto mer mjölk bildas.

Amma vid barnets tidiga signaler

Det enklaste sättet att få en bra amningsstund är att lägga barnet till bröstet tidigt, innan hungern hunnit bli till skrik. Barnet visar nämligen i flera steg att hen vill äta. Först kommer de små tecknen, som sedan blir allt tydligare.

• Barnet börjar röra på sig, öppnar munnen och sträcker ut tungan.
• Hen slickar på läpparna och vrider huvudet åt sidorna, som för att söka.
• Handen förs mot munnen och barnet gör sugrörelser, ibland med små ljud.
• Allra sist kommer gråten. Då har barnet blivit otåligt och behöver tröstas först.

Lär du känna ditt barns tidiga signaler blir amningen oftast lugnare för er båda. Ett barn som hunnit bli upprört har svårare att ta tag om bröstet, och då är det bättre att lugna ner stämningen innan ni försöker igen.

Så får barnet ett bra tag

Ett bra tag om bröstet är nyckeln till att amningen ska fungera utan att göra ont. Låt barnet ligga vänt med magen mot dig, så att hen inte behöver vrida på huvudet för att nå. Vänta tills barnet gapar riktigt stort, och för då barnet mot bröstet så att hakan möter bröstet först och näsan blir fri.

När taget är bra har barnet en stor del av vårtgården i munnen, inte bara själva bröstvårtan, och läpparna är utvikta utåt. Trutar barnet med munnen eller smackar är taget för litet. Ett för litet tag bör du inte låta vara, eftersom det kan ge dig ömma bröst och på sikt mindre mjölk. Lossa hellre försiktigt genom att stoppa in ett finger i mungipan, och låt barnet ta ett nytt tag.

När barnet väl har ett bra tag börjar hen suga med korta, snabba tag som får mjölken att rinna till, och går sedan över till långsammare och kraftfullare sug med små pauser emellan. Barnet släpper oftast självt när det är nöjt. Vissa barn nöjer sig med ett bröst, andra vill ha båda. Låt barnet suga klart på det första innan du erbjuder det andra.

Får barnet tillräckligt?

Det här undrar nästan alla över i början, och det är fullt begripligt. Du kan inte se hur mycket barnet får i sig vid bröstet, så i stället tittar man på helheten. Ett barn som kissar och bajsar, är nöjt en stund efter måltiderna och växer som det ska brukar få i sig vad det behöver. På BVC vägs barnet regelbundet, och det är där du får svar om du känner dig osäker.

Att barnet vill äta ofta, eller verkar vilja ligga länge vid bröstet, betyder sällan att mjölken inte räcker. Behovet svänger under dygnet, och tätare amningsstunder är ofta barnets sätt att be om mer mjölk. Känner du ändå en gnagande oro är det aldrig fel att höra av dig till BVC eller barnmorskan, hellre en gång för mycket än för lite.

Din mat och dryck

Du behöver inte äta perfekt för att amma. Det går åt energi och näring till bröstmjölken, så enligt Livsmedelsverket behöver du lite mer av det mesta, ungefär som under graviditeten. Räkna med omkring en liter extra vätska per dygn, och välj vatten i första hand. Det släcker törsten bäst och du blir lätt torr i munnen när mjölken rinner till.

I övrigt fungerar varierad vardagsmat fint. Fisk ett par gånger i veckan och mjölkprodukter bidrar med näringsämnen som är extra bra under amningstiden. Det fina är att barnet prioriteras: även om din kost inte är optimal varje dag ser kroppen till att mjölken håller måttet. Äter du vegetariskt eller veganskt kan det vara värt att hålla lite koll på näringen, och Livsmedelsverket har samlad information om hur du får ihop det.

När det skaver i början

Att det känns ovant och lite ömt de första dagarna är vanligt. Men amning ska inte göra riktigt ont, och ihållande smärta är oftast ett tecken på att taget behöver justeras snarare än något du ska bita ihop och stå ut med. Spända, ömma eller såriga bröst hör också till de saker som många stöter på i början.

Det viktigaste budskapet är att du inte behöver lösa det ensam. Amningssvårigheter är vanliga och går oftast att reda ut med rätt stöd. Vänd dig till BVC, din barnmorska eller en amningsmottagning, och den allra första veckan kan du kontakta BB. Vi går djupare in på de vanligaste besvären i guiden om amningsproblem.

Var du får hjälp

Du har rätt till stöd genom hela amningen, inte bara när något gått snett. BVC och barnmorskemottagningen finns där för frågor stora som små, och på en del orter finns amningsmottagningar. Utöver vården driver Amningshjälpen kostnadsfri rådgivning av erfarna hjälpmammor, som du når via telefon, sms och mejl. Ofta räcker ett samtal med någon som lyssnar för att det ska kännas lättare.