Graviditetsdiabetes – vad du behöver veta

Den här sidan är allmän konsumentinformation om graviditetsdiabetes, inte medicinsk rådgivning. All vård, diagnostik och behandling sköts av barnmorska, läkare och dietist. Har du frågor om ditt blodsocker under graviditeten, kontakta din barnmorskemottagning eller ring 1177.

Vad är graviditetsdiabetes?

Graviditetsdiabetes, ofta förkortad GDM (gestational diabetes mellitus), innebär att blodsockret stiger till nivåer som är högre än normalt under graviditeten, hos en person som inte haft diabetes tidigare. Det är ett relativt vanligt tillstånd och beror inte på att du gjort något fel.

När du är gravid behöver kroppen mer insulin än annars. Samtidigt blir kroppens celler mindre känsliga för insulin. För de flesta kompenserar kroppen genom att producera mer insulin, men om det inte räcker stiger blodsockret. Det ger vanligtvis inga tydliga symtom, vilket är anledningen till att kontrollerna hos barnmorskan är viktiga.

Hur vanlig är graviditetsdiabetes?

Hur många som får diagnosen varierar beroende på kriterier, region och vilka som testas. Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2026 anger att glukosnivåer ska mätas hos alla gravida i vecka 24–28, och att gravida med ökad risk för graviditetsdiabetes kan erbjudas testning tidigare i graviditeten. Samtidigt skriver 1177 att praktiska rutiner kan skilja sig mellan regioner. Din barnmorska berättar vad som gäller där du bor.

Faktorer som ökar risken är bland annat tidigare graviditetsdiabetes, BMI 30 eller mer, nära släkting med diabetes, utomeuropeiskt ursprung enligt Socialstyrelsens riskbedömning, och att tidigare ha fött ett stort barn. Men graviditetsdiabetes kan också upptäckas hos personer utan tydliga riskfaktorer.

Screeningen – OGTT-testet

Graviditetsdiabetes upptäcks med blodsockerkontroller. Det kan vara P-glukosprov eller venösa blodprov, och ibland en glukosbelastning, OGTT. Vid OGTT är du fastande, dricker en lösning med 75 gram glukos och får blodsockret mätt efteråt.

Socialstyrelsens nationella riktlinjer anger testning i graviditetsvecka 24–28 i basprogrammet, och test före vecka 20 för gravida med ökad risk. 1177 beskriver samtidigt att det varierar mellan regioner om och när glukosbelastning görs. Följ därför alltid informationen från din barnmorskemottagning.

Behandling och kostanpassning

Ofta räcker kostanpassning och fysisk aktivitet för att sänka blodsockret. Det handlar vanligtvis om regelbundna måltider, mindre socker och en jämnare fördelning av kolhydrater över dagen, inte om att följa en egen strikt diet utan vårdkontakt.

Du kan få stöd av barnmorska, läkare och ibland dietist. Socialstyrelsen beskriver också egenkontroll av blodsocker som en del av behandlingen. Promenader och annan lämplig rörelse kan vara ett praktiskt stöd, men råden behöver anpassas efter hur du mår och vad vården säger.

En del behöver läkemedel om levnadsvanor inte räcker. Enligt 1177 kan det handla om metformin eller insulin, medan Socialstyrelsens riktlinjer beskriver insulin som huvudspår och metformin som aktuellt i vissa fall. Det beslutas alltid av läkare och följs upp tätt.

Risker och uppföljning

Med kontroller och behandling minskar riskerna. Högt blodsocker kan påverka fostrets tillväxt och göra att barnet väger mycket vid födseln. Därför kan du få tätare besök och extra ultraljud under den sista delen av graviditeten.

Efter förlossningen brukar blodsockret bli som det ska igen, enligt 1177. Barnets blodsocker kan behöva kontrolleras under första dygnet. Du brukar också få lämna blodprov igen några månader efter förlossningen, eftersom graviditetsdiabetes innebär ökad risk för typ 2-diabetes senare i livet.