Graviditet vecka för vecka

Varje graviditet är sin egen, och inget barn håller sig exakt till någon tabell. Den här sidan ger dig den stora bilden av vad som händer i kroppen och hos barnet allt eftersom veckorna går. Den ersätter inte vården: din barnmorska och 1177 är de du vänder dig till med frågor, och vid oro eller besvär ska du alltid höra av dig dit.

Så räknas veckorna

En graviditet räknas som ungefär 40 veckor, och tiden räknas från första dagen av din senaste mens, inte från själva befruktningen. Det kan kännas lite bakvänt, eftersom du den allra första veckan i praktiken inte är gravid ännu. Men det är så vården räknar, och det är utifrån detta ditt förlossningsdatum, BF, beräknas.

Att vara gravid i en viss vecka betyder att du har fullbordat veckan före. Är du i vecka 20 har du alltså 19 hela veckor bakom dig plus några dagar. På 1177 finns en kalkylator där du fyller i sista mensens första dag eller ditt BF och får fram vilken vecka du är i just nu. Vid det tidiga ultraljudet justeras ofta beräkningen efter barnets storlek.

Tre trimestrar, tre faser

Graviditeten brukar delas in i tre trimestrar, och varje del har sin egen karaktär. Den första handlar mycket om de inre, ofta osynliga, förändringarna och om att vänja sig vid tanken. Den andra är för många den skönaste perioden, då det värsta illamåendet släppt och magen börjar synas. Den tredje är väntans tid, då kroppen blir tyngre och tankarna alltmer riktas mot förlossningen.

Gränserna mellan trimestrarna dras lite olika beroende på var du läser, så fäst dig inte vid en exakt vecka. Det är flytande övergångar snarare än skarpa steg.

Olika vårdkällor kan ange trimestergränserna på något olika sätt beroende på om de räknar påbörjad eller fullgången graviditetsvecka. I den här översikten använder vi vecka 1–12, 13–26 och vecka 27 och framåt, samma indelning som i våra tre fördjupningar.

Första trimestern, vecka 1–12

Mycket händer tidigt, även om det knappt syns utanpå. Många märker graviditeten först på trötthet, ömma bröst och illamående, det som i folkmun kallas graviditetsillamående och som för en del håller i sig en stor del av dygnet. Besvären brukar vara som värst i mitten av första trimestern och avtar ofta mot slutet. Det är också nu du hör av dig till en barnmorskemottagning för inskrivning.

Hos barnet anläggs redan i vecka 4–5 hjärtat och de tidiga anlaget till nervsystemet. I vecka 6 slår hjärtat. Runt vecka 8 är ansiktsdragen urskiljbara och alla extremiteter finns på plats. Under hela den här perioden är fostret extra känsligt för det du får i dig, vilket är varför kost, folsyra och undvikande av alkohol spelar extra stor roll de allra första veckorna. I slutet av perioden, runt vecka 11 till 13, erbjuds ett tidigt ultraljud som bland annat fastställer hur långt gången du är och om det är ett eller flera foster.

Andra trimestern, vecka 13–26

För många blir det här en lättnadens tid. Illamåendet släpper ofta sitt grepp, orken kommer tillbaka och magen börjar bli rund på riktigt. Barnet väger runt 100 gram i vecka 14 och har öron som kan höra ljud. Någon gång runt vecka 18 till 22 känner de flesta de första rörelserna, små bubblande känslor som med tiden blir till tydliga sparkar. Har du varit gravid förut känner du oftast av det lite tidigare.

Mitt i den här perioden, kring vecka 18 till 20, erbjuds det större rutinultraljudet. Då tittar barnmorskan eller läkaren närmare på barnets organ och bedömer bland annat moderkakans läge. Undersökningen är frivillig och kostnadsfri. Det är också nu många börjar planera på allvar och titta på utrustning, från barnvagn till sovplats.

Tredje trimestern, vecka 27 och framåt

Den sista delen är väntans tid. Barnet växer till sig, lägger på sig fett och tar allt mer plats, vilket du märker på allt från andningen till nattsömnen. Sparkarna känns nu tydligt, och mot slutet handlar de mer om vridningar än om yviga rörelser eftersom utrymmet tryter. Det är vanligt att bli tröttare och tyngre, och att behöva varva ner mer än tidigare.

Besöken hos barnmorskan blir tätare ju närmare BF du kommer. Det är klokt att ha packlistan till BB klar i god tid och att veta vart du ska ringa när det drar igång. Mot slutet kan så kallade förvärkar komma och gå, en sorts genrep innan det riktiga sätter igång. Vår guide om förlossningen går djupare in på vad som händer när det väl är dags.

Mat, sömn och hälsa under hela tiden

Genom hela graviditeten gäller ungefär samma sak: varierad vardagsmat fungerar fint, men några saker är bra att tänka på. Livsmedelsverket rekommenderar att du inte dricker alkohol alls, eftersom ingen säker mängd är känd och fostret är som känsligast tidigt i graviditeten. Lever och leverpastej bör du undvika, och koffein begränsa. Stora rovfiskar och strömming bör du äta sällan på grund av miljögifter.

För att minska risken för listeria och toxoplasma är det bra att hålla kylen kall, skölja jordiga grönsaker och vara lite extra försiktig med rökt och gravad fisk samt opastöriserade produkter. Det här är inte tänkt att skrämma, utan bara enkla vanor att luta sig mot. Du hittar de fullständiga och uppdaterade råden i vår guide om gravid kost och hos Livsmedelsverket.

Sömnen kan bli klurigare ju större magen blir. Sidoläge brukar kännas bäst, och många tycker att en kudde mellan knäna och under magen gör skillnad. Lyssna på kroppen, vila när du kan och var snäll mot dig själv. Att vara gravid är ett heltidsjobb i sig.